De mest förekommande sjukdomarna som drabbar individer i åldersgruppen 40+ globalt är hjärtkärlsjukdomar, cancer, typ 2 diabetes, KOL, Alzheimers sjukdom, reumatoid artrit, benskörhet, högt blodtryck, fetma och åldersförändringar i gula fläcken. Tidig upptäckt och behandling av dessa sjukdomar kan förbättra överlevnads- och livskvalitetsprognosen avsevärt. Det finns beprövade livsstilsstrategier för att påverka individens benägenhet att drabbas av sjukdomar. Sjukvården å sin sida arbetar för att åstadkomma en fungerande logistik för tidig diagnos och behandling av medicinska tillstånd som ökar risken att drabbas av komplikationer knutna till hjärtkärls-, metaboliska- eller andra sjukdomar. För hanteringen av åldrandets nedbrytningsprocesser uppmärksammas både det biologiska och det psykologiska åldrandet. För att uppskatta den
psykologiska åldern kan man använda sig av olika psykologiska instrument som mäter kognitiv
funktion, social kompetens, emotionell mognad och adaptiv förmåga. De identifierar sådant som kräver en professionell hantering för att uppnå önskvärda beteendeförändringar, särskilt vad gäller livsstil och
stresshanteringsstrategier.

Cancer
De vanligaste cancerformerna är bröst-, prostata-, lung-, tjocktarms- och hudcancer. Att ha sunda levnadsvanor och att vara välinformerad om de symptom och tecken som tyder på att något allvarligt kan vara på gång är den bästa attityden man som individ kan inta. Tidig upptäckt och behandling av cancer kan förbättra överlevnads- och livskvalitetsprognosen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och övervakas genom regelbundna mammografier. Lungcancer, ofta kopplad till rökning, kan screenas med lågdos datortomografi. Prostatacancer, den vanligaste cancerformen bland män, övervakas ofta genom PSA- tester och riktade läkarundersökningar av dem som har symptom på prostatabesvär. Tjock- och ändtarmscancer är två av de mest förekommande cancerformerna som systematiskt screenas i västvärlden. Hudcancer, kopplad till UV exponering, uppmärksammas genom informationskampanjer och regelbundna hudkontroller. Andra cancerformer som magcancer, levercancer, livmoderhalscancer, urinblåscancer och non Hodgkins lymfom har också sina specifika screeningmetoder framför allt för individer med högre risk eller symptom som kan tyda på cancerutveckling.

Syn- och hörselnedsättning
Hörsel- och synnedsättning kopplad till åldrandeprocessen, ofta kallad presbyacusis (för hörsel) och presbyopi (för syn), är vanliga bekymmer hos äldre individer och medför funktionsnedsättningar som minskar resurserna för socialt umgänge och förmågan att klara sig själv. Särskild hörselnedsättning har identifierats i flera longitudinella studier som en bidragande faktor för kognitiv försämring och demens. Hörselskadande läkemedel som höga doser furosemid, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (s.k. NSAID) och antibiotika bör undvikas så långt möjligt hos äldre. Syn- och hörselnedsättningarnas förhållande till demens har blivit ett intresseområde för forskning de senaste åren.

Demenssjukdomar
Flera läkemedel för fördröjande av demens liksom antikroppar som avser att förbättra hjärnans förmåga att göra sig av med skadliga avlagringar testas intensivt. Det finns dock fortfarande en hel del hinder att övervinna innan de kan bli godkända och tillgängliga för allmänheten. Det krävs säkerhetsbedömningar, effektivitetsstudier och storskaliga kliniska prövningar. En övergripande hälsosam kost som medelhavkosten eller DASH-dieten, i kombination med fysisk träning och stresshantering är fortfarande vår bästa hopp för att främja kognitiv hälsa. DASH står för ”Dietary Approaches to Stop Hypertension”, en kosthållning framtagen av American Heart Association syftande till att sänka högt blodtryck genom en kost rik på frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, magert protein och mejeriprodukter med låg fetthalt. Dieten betonar även en minskad konsumtion av rött kött, salt, tillsatt socker och fett och har visat sig vara effektiv för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En av de huvudsakliga anledningarna till att dieten är fördelaktig för personer med högt blodtryck är dess låga saltinnehåll; det rekommenderas att inte konsumera mer än en tesked (2300 mg) natrium per dag, vilket är i linje med de flesta gällande nationella riktlinjer.

Det är osannolikt att specifika kostämnen kommer att vara direkt inriktade på förebyggande eller behandling av demenssjukdomar. Föjande kosttillskott är de som till dato är mest lovande:
1. Omega-3-fettsyror.
2. Kurkumin, den aktiva beståndsdelen i gurkmeja, visar
antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper som tros ha potential att minska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom.
3. Grönt te: Det innehåller en kraftig antioxidant som har visat potential att skydda hjärnceller och minska ansamlingen av slaggprodukter.
4. Blåbär och andra bär: Dessa frukter är rika på antioxidanter, särskilt flavonoider, som skyddar nervsystemet.
5. Mörk choklad: Innehåller flavonoler som kan förbättra blodflödet till hjärnan och skydda nervsystemet på andra sätt.
6. Extra jungfruolja: Har visat sig minska bildandet av skadliga slaggprodukter i djurmodeller.
7. B-vitaminer: Förhöjd nivå av homocystein i blodet tyder på bristande syntes av antioxidanten glutathion. Särskilt B6, B12 och folsyra kan ha en roll i att sänka homocysteinnivåerna. Men trots att hög nivå har identifierats som en riskfaktor för demenssjukdomar är det fortfarande oklart huruvida ersättning i form av tillskott hjälper personer som redan drabbats av sjukdomen (se avsnitt om Glutation).
8. Vitamin D: Låga nivåer av vitamin D har kopplats till en ökad risk för kognitiv försämring.